Den första ”ponybilen”  var Ford Mustang som lanserades 1964. Några år senare följdes den av Chevrolet Camaro. Pontiac gav sig in i ponnybilskonkurrensen  i mitten av 1967. Firebirden erbjöds med både sex- och åttacylindringa motorer, precis som Mustang och Camaro, firebirden var baserad på Camarons chassi.

Pontiac gjorde om chassit till sitt eget och skapade en bil i europeisk stil av ponybil klass som väl kunde hävda sig bland dom andra.

Andra generationen: 1970-1981

I mitten av 1970 var det dags för en helt ny version av Firebirden. Bilen var helt nydesignad ända från chassiet, upp till karossen. Det enda som behölls var motortypen där det dessutom utökades med en ännu större version, 455. Effekt och vrid var bara förnamnet!

Chassiet sågs över och förbättrades radikalt, främst pga radialdäckens intåg, vilket medförde radikalt bättre grepp. Pontiac valde även en front utan någon kofångare, istället tillverkades nosen i gummi. 1974 förändrades front och akterparti något för att följa med förändrade krockkrav. Förändringen gav ett betydligt bättre utseende än vad camaro lyckades med, där man i princip skruvade fast en järnvägsräls fram och bak. Oljekrisen var ett faktum och motorerna fick sänkt kompression, mindre ventiler mm – muskelbilarna var ett minne blott.

Ett par år senare, 1977, var det dags för en mindre ansiktslyftning och andra mindre förändringar för att fortfarande hålla gnistan uppe. Den största exteriöra skillnaden syntes i fronten, där det numera satt dubbla fyrkantiga strålkastare, istället för de karakteristiska runda som funnits sedan 67 i olika tappningar.

I slutet på sjuttiotalet, 1979, skedde det sista försöket att hålla modellen populär, genom att ännu en gång modifiera för och akter. En annan, något oväntad modifiering skedde också; Firebirden erbjöds numera även med en turboladdad 301 motor! Något som var väldigt oväntat!

Tredje generationen: 1982-1992

1982 var det dags för generationsbyte igen. Denna gången skiljde sig den nya generationen sig på många punkter jämfört med den gamla. Undertill hade den halvbärande karossen ersatts av en helbärande kaross. Det glada åttiotalet satte många spår, pop up lysen, kantiga former och en bakruta lika stor som ett växthus kännetecknade modellen.

Den kanske största nyheten fanns dock under motorhuven. Pontiac lade ner sin egen motortillverkning och började använda sig av Chevrolets motorer i samtliga modeller. Dessa erbjöds med 6 eller 8 cylindrar, från 2,8 L i minsta V6an till 5,7L i största V8an. Effekten sträckte sig från 120 till 240 hk. De första åren var motorn försedd med ett TBIinsprutningssystem, men 1985 försågs den med ett TPI system, vilket gav bättre bränsleekonomi.

1987 var det så dags för en ny modell i programmet, GTA, där ingenjörerna på GM hade lagt lite extra tid på att förbättra chassiet. GTAn hade bla andra dämpare, fjädrar och hjul för att kunna konkurrera med de europeiska och asiatiska biltillverkarna som hade bättre chassien.

1989 hände samma sak som i slutet på 70-talet, en version med turbomatad V6motor släpptes. Motorn hade Pontiac lånat från Buicks Grand National och den var på 3,8L. Effekten, enligt pappret, var 250 hk. Detta var tillräckligt för att täppa till många som tyckte att allt annat än V8 gick för sakta!

Fjärde generationen: 1993-2002

Ny generation igen, även denna gång med många nyheter. Designen behölls, men rundades av enligt gällande trender. Nytt var även att en hel del plast började användas i karossen för att spara vikt, samt slippa rostproblem. Bla framskärmar, tak, baklucka och dörrar tillverkades numera i detta material.

På motorfronten var det också stora nyheter. Detta innebar en vidareutveckling av sexan från tredje generationen. Den största nyheten var dock en helt nyutvecklad V8 på 5,7 liter som gick under namnet LT1. Detta var en motor som, i princip, var lånad från Chevrolets värstingmodell Corvette. Endast mindre detaljer skiljde dem åt.

Några år in på nittiotalet, 1996, skedde en liknande chassieuppgradering som gjorts på tidigare generationer, denna gång under namnet WS6. Även här handlade det om hårdare fjädrar, dämpare, större fälgar och bromsar. Nästa stora nyhet skedde 1998 och stavades LS1! Detta var ännu en gång, en helt ny motor. Vikt sparades genom att tillverka block och toppar i aluminium. Även ett kompositinsug bidrog till minskad vikt. Denna version utvecklade 305 hk och i WS6 320 hk. Till andra nyheter samma år hörde karossmodifieringar och en omarbetad inredning.

Som allt annat kul, varar det inte för evigt. Detta gällde även Firebirden. Någon officiell förklaring kom aldrig från GM, men 2002 var det sista året som både Camaro och Firebirden tillverkades. Det har spekulerats i att det dels berodde på de hårdare krockkraven som skulle träda i kraft ett par år senare, samt att modellen trots allt hade 10 år på nacken. Ford släpper 2005 en retroinspirerad Mustang som förväntas bli en storsäljare. Vi kan bara hoppas att GM inser samma sak som de gjorde 1967!